HISTORIK ASS
Berne Strand gjorde som uppgift i skolan att dokumentera starten och utvecklingen av Arvika Simsällskap.
Starten
Året är 1931 stadsingenjören Uno Sundén hade vilja och kapital att starta Arvika simsällskap, antagligen på grund av att hans dotter var mycket intresserad av simning, med en sådan far gick det mesta seriösa igenom. Tänk dig, det är väl bra PR att starta en klubb så dåtidens ungdomar fick saker att göra på sommaren.
Den nya klubben höll till i såkallade Kallbadhuset som låg ute på Sågudden i Arvika. På grund av att det inte fanns något badhus i Arvika på den tiden, så var klubben så kallad aktivt nerlagd på vintern.
Klubben med sina ca 45 medlemmar var ivriga att hoppa i och träna när det äntligen blev lagom temperatur i vattnet. Två ivriga ungdomar var Ingvar Schröder och Olle Wellander som var mycket engagerade i klubben under 30-talet. De tränade i stort sett hela sommaren från det att Kallbadhuset öppnade nån gång i början på juni och tills det stängde i slutet av augusti.
De var även ute och tävlade en hel del mot bl.a. Karlstad SS, Kristinehamn SS, Filipstad SS och Säffle SS. Det var mest småtävlingar men också någon större tävling, som t.ex. DM i Karlstad, eller tävlingar en bit in i Norge. Man tävlade i Bröst, Fritt och även vattenpolo. Ingvar berättade lite om när de skulle åka till tävlingarna, de fick antingen åka buss eller lastbil med bänkar på, för bil var det inte på tal om eftersom det brukade vara ca 15- 20st med på varje tävling. Deras strategi var att den/de som visade sig vara bra på träningar fick vara med på tävlingarna. De visade upp sig själva och klubben för att göra barn och ungdomar mera intresserade, och att de skulle få veta att det faktiskt fanns en simklubb i stan. De spelade lite vattenpolo och hade små simtävlingar för de som ville vara med. De var i bland annat Årjäng, Glava och i hamnen i Arvika för att försöka värva simmare där.
Arvika SS första tränare var troligen Stockholmaren Sven Lunden som var i stan några somrar omkring 1935.
Klubben med sina 45-50 simmare hade ingen speciell gruppindelning utan Ingvar berättar att de kom och gick som de ville. De som ville träna gick dit och tränade.
Sundsimningarna
Arvikas äldsta tävling som tyvärr inte är i bruk längre men som startade redan i slutet på 30-talet. Det var en mycket attraktiv tävling som klubben arrangerade själva men också för alla andra Arvikabor, man simmade från hamnen ut till västra sund och tillbaka. Det var inte det mest hygieniska vattnet eftersom avloppet gick direkt ut i sjön och stora fraktbåtar virvlade upp dy och slam från botten.
Tävlingen höll på till 1950 då de lades ned. Men en som hann med att vinna var bl.a. Lars-Erik Sveder. Som nämns mera på nästa sida.
40-50-talet.
40-talet rusade på som vanligt med klubbens hårt tränade ungdomar. Men på 40-talet fick klubben äntligen flytta in i det nybyggda badhuset, i nuvarande Arvika Musikskola. Badhuset var inredd med en liten pol på 6 x 9 meter, vilket resulterade i att Arvika SS inte längre behövde ta långledigt från simningen på vinterhalvåret.
På sommaren fortsatte de berömda sundsimningarna och uppvisningarna i hamnen, bl.a. så var Arne Borg där och visade upp sig efter att lyckats ta ett VM guld i just simning 1943. Det var mycket folk som var där för att titta på simmaren de bara hade hört talas om men aldrig hade sett. En av de mest intresserade var Lars-Erik Sveder, som kanske ville se på den nya världsmästarstilen, och som själv skulle vilja simma lika bra som Arne Borg.
Det nya badhuset och den goda inspirationen till simmarna och tränarna resulterade i att Arvika SS äntligen fick en stor efterlängtad framgång när Ulf Schröder Ingvars brorson tog klubbens första DM guld på 100 bröst i Karlstad. Ulfs framgång resulterade i att de andra blev mer intresserade, och man ökade på träningsdosen till tre kvällar i veckan,som de fick träna när allmänheten har gått hem, alltså mellan kl 20-22.
Klubben försökte försörja sig genom att hjälpa till med allmänna simskolan ute i västra sund som de hjälpte till med ända fram till mitten på 50-talet.
60-70-talet.
Åren rullar på och Lars-Erik hadde hunnit med att vara tävlande simmare med framgångar som bl a seger i den egna hemmatävlingen sundsimningarna innan den blev nerlagd. Sedan övertog han tränarrollen och ordförandeposten i klubben och i Värmlands Simförbund mellan åren 59-68.
Klubben hade en indelning på 3 grupper med 15 simmare i varje grupp. Några av 60-talets simmare var bl.a. Eva Ryman, Eva Larsson och Margareta Axelsson. Olyckligtvis drunknade Margareta tragiskt under ett träningspass ute i kyrkviken efter att ha fått ett epilepsianfall. Enligt Lars-Erik Sveder så var Margareta en mycket lovande simmare om hon hade fått varit vid liv. Lars Svantesson en forna landslagssimmare hjälpte till att träna klubbens simmare i början på 70-talet under sina hembesök.
Plötsligt började det hända drastiska saker i klubben, klubben började gå utför, tränarna hade ingen motivation längre eftersom deras barn inte längre tränade.
1977 fick Arvika ett nytt badhus, invigare till det nya badhuset var ingen mindre än Ulrika Knape.
Klubben var en utav de första i Värmland med att få använda Simförbundets nya eltidtagning på en tävling.
Det gick allt sämre för klubben och den låg vilande i några år för att se om det skulle bli mer intresse senare.
Klubben återstartades av Anders Ljunggren våren 1996 efter åter stort intresse. Och klubben är nu uppe i över 150 medlemmar varav simmare tränar i 11 grupper.
Källor:
Ryman, Eva
Schröder, Ingvar
Sveder, Lars-Erik